Si na Korsou nos invertí den kultiva di berdura den kas di glas, nos no tin nodi di importá berdura karu i nos por tin kasi tur berdura ku nos mester barata i optenibel tur ora.
Asina Elly Joubert, presidente di Soltuna (Fundashon Desaroyo di Agrikultura i Hortikultura di Antia) ta bisa. Huntu ku spesialista di nutrishon i dietista Carla Pauletta e ta wespet den e programa Bon Informá ku partner di media di Wereldomroep ta transmití na Aruba i e islanan antiano.
Dependensha
Ainda dependensha di fruta i berdura importá ta grandi aki. Segun Joubert esaki ta pa motibu di e difikultat pa kultivá bèrdura i fruta. Mester por regulá áwaseru, bientu i solo pa produsí mihó i pa trese e kalidat i kantidat ku ta satisfasé loke e konsumidó ke.
Segun speshalista di nutrishon Pauletta e konsumidó aki ta masha diverso. Kòrsou tin hopi nashonalidat i kada grupo tin nan mes uso di bèrdura i fruta. Un oropeano ta kome relativamente mas bèrdura, merikano ta kome mas vèt i e Yu di Kòrsou, si e kome bèrdura mes, e ta prefer’é stobá.
Salubridat públiko
Segun Pauletta e manera di kome lokal mester kontené mas bèrdura. Esei ta un kondishon pa mehorá salubridat públiko na Kòrsou. Mayornan ta hunga un papel importante den esaki. “Nan ta manera spil pa nan yunan, ma nan mes no gusta bèrdura.”
Segun e dos ekspertonan preis ta un faktor importante pa e konsumidó kumpra bèrdura òf lag’é para den supermerkado. Joubert ta bisa ku bèrdura kultivá lokalmente, manera yambo, kousebant i tamarein ta mas barata ku bèrdura importá.
Áwaseru
“I Kòrsou tabatin sufisiente di e bèrduranan aki. Ta e áwaseru di último añanan a daña e kos.”
Soltuna ta trese mas tantu produkto posibel riba merkado ku a kultivá na Kòrsou mes, i ku por kultiva na un manera rendabel. “Si nos por kultivá bèrdura kontinuamente, nos no tin nodi di importá mas. Ta p’esei kultivashon den kas di glas ta asina importante”, Joubert ta bisa.


















Post new comment